Vårt folk har grenar utan stomme

090307

Hur länge kan ett träd överleva utan en stomme?

Vi är ett folk med starka rötter i heliga Mellanöstern och starka grenar runt om i världen men utan en stam att hålla fast allt kan vi lätt gå förlorade.

Romer idag är duktiga på att hålla fast vid sina traditioner, sånger, dans, språk och så vidare. De är dock alltid sårbara för minsta möjliga storm som kan ske i de länder de lever i. Precis som Judarna hade det förr, där regerande folk kunde ta ut sitt missnöje i samhället på dem.

Jag är rädd att samma öde kommer att drabba vårt folk i de nya hemländer vi har emigrerat till.

Vi, Araméer tillhörande de flesta orientaliska kyrkor borde gå ihop och enas om riktiga framtida mål som skulle kunna få oss att vara starka i stommen och i grenarna samtidigt.

Vår stomme måste vara i Mellanöstern, annars är hela kampen förlorad.

Vi ska vara stolta över våra nya hemländer i Europa och överallt i världen men vi får inte glömma vikten av våra moderländer. Där han vi källan till allt vad vi har varit och allt som vi idag är.

Av all mark de har tagit från oss, av alla dalar de har trängt oss i, alla berg de har isolerat oss på, alla slätt de har fördrivit oss från. Av allt detta måste vi kunna få tillbaks något som vi kan kalla vårt hem.

I vårt historiska land ligger nu 6 länder och fler planeras. Vi fick ingen av de 6 och vi ser inte ut att vara påtänkta bland dem som planeras.  

Låt mig få ropa ”Shlomo” när jag landar i flygplatsen. Låt mig få läsa mitt vackra arameiska språk hur jag än vänder mig på gatorna. Låt mig lägga märke till alla unga Arameiska killar och tjejer som går på stan och fördriver tiden. Låt mig få höra kyrkklockorna ringa när vi vill och hur vi vill. Låt mig få se mitt folk för en gångs skull får leva i lugn och ro och sköta sina angelägenheter utan någon yttre och inre press. Låt mig få se mitt Arameiska folk vänja sig vid planeringen av sina barns framtid.

Oh Gud! Låt allt detta ske och låt mig få se det ske i vårt kära Mellanöstern.