Svenska Freds studieresa till Libanon, juni 2007

070710

 Av många intresserade och deltagande i studiecirkeln om Libanon som Svenska Freds i Uppsala anordnade var det bara 4 personer som kunde fortsätta in i andra steget och åka ner till Beirut för att se med egna ögon hur situationen såg ut.

Vi hoppas det blir fler som vill åka med i uppföljningen.

 Vi hade erfarna Libanon besökare och nya som började få in intryck från allra första sekunden på flygplatsen.

 Säkerheten var skärpt men inte störande och visumen som kunde ges direkt på flygplatsen helt snabbt och flexibelt var en positiv överraskning.

 Så fort vi kom ut från flygplatsen och in i taxin började politiken förfölja oss. I bilen diskuterades den politiska situationen medan man på gatorna och vägarna såg polis och militär överallt. Beirut har blivit en farligare plats att vistas i kan man snabbt tro men faktum är att på ett sätt har det blivit säkrare då polis och säkerhetsmilitär aldrig har varit mera aktiva i att ta fast olika brottslingar och terrorister som de är nu.

 Överallt man kom under de kommande dagarna kunde man känna gästvänligheten hos den Libanesiska familjen och individen men så fort man kommer in på politik blev det höga röster som satte negativa spår på Svenskarna som var i Libanon för första gången.

 Libanon som var och fortfarande kämpar för att vara landet där friheter frodas och där civilisationer möts och där öppenhet råder har börjat tröttna på att kämpa. Mörkrets krafter har gjort sitt bästa i 30 år för att underkuva detta levande folk.

 I norra Libanon råder det kaos. Ett krig mellan den officiella militären och olika islamistiska extremistgrupper har varit verklighet sen första juni 2007.

I söder är det ett spänt läge mellan Hizbollah krigare, Israeliska soldater på gränsen, officiella Libanesiska militären, FN trupper och ett ökande hot från det olika Palestinska flyktinglägren med Ein El Helwe i spetsen.

 I östra delen av Libanon är det fortfarande en situation där Syriens makt spelar stor roll tillsammans med den Iranska organisationen Hizbollah och dennas partner ¨Iranska revolutionsgardet¨.

 I Beirut råder det ett kallt krig mellan vanliga invånare och osynliga spöken som lägger explosioner här och där, främst i kristna områden så fort mörkret faller.

 Mitt i allt pågår det fortfarande en belägring till regeringshuset och FN:s regionalkontor ESCWA. Belägringen gör av Hezballa och deras allierade.

 Allt detta i det lilla landet som geografiskt är lika stort som Sveriges minsta län Blekinge.

 Libanon som är och har varit kontrasternas land visade kontraster på alla nivåer och vi försökte filma så mycket vi kunde.

Av säkerhetsskäl fick vi inte filma där polis och militär syntes på bild. Hezballakontrollerade områden var farliga att filma men vi var fräcka och gjorde det ibland i alla fall.

 Vi fick byta vår hyresbil då och då för att inte terroristerna i landet ska ha samma bild av oss och kunna memorera oss.

 Vi bodde på olika ställen där hälften av oss befann sig i ett säkert område norr om Beirut. Därifrån utgick vi varje dag för att antingen utforska situationen på egen hand eller mötas upp med resten av gänget i Beirut och fortsätta till gemensamma mål där vi ofta hade olika intervjuer att göra.

 Vi fick stor hjälp av en organisation i Libanon som har blivit som en systerorganisation till oss. Det var det nationella kontoret i världsrådet för Cederrevolutionen och ArDO Libanon.

De hjälpte oss med att fixa kontakter och boka in intervjuar. Vi kunde också ha med oss någon av dem som visade oss vägarna till alla personer och organisationer vi träffade.

Denna organisation bör vi hålla kontakten med i fortsättningen då de kämpar fredligt för att få igenom alla FN resolutioner som har med Libanon att göra och som skulle kunna bringa stabilitet för landet.

 Vi jobbade på tre ämnen medan vi var där.

1. Den ena var kvinnans roll i samhället och konflikten. Denna fråga kom dock lite i skymundan när större faror hela tiden låg i luften.

 2. Den andra saken var situationen i allmänhet och konflikten råder. Där försökte vi intervjua alternativa och unga ledare.

 3. Det tredje ämnet var om Libanesiska fångar i Syriska fängelser då vi intervjuade många mammor och fruar och systrar till dem och försökte få en bild om detta fenomen. En organisation som heter SOLIDE leder detta arbete och kämpar sedan många år för ett frisläppande av dessa fångar.

 Vi lyckades få hela 15 videoband fylla med material. Det ska bli spännande att följa upp arbetet och få till en bra dokumentärfilm.

Vi var alla överens också om att försöka följa upp situationen och göra en fortsättningsresa till Libanon.

Genom  gruppen som besökte Libanon i juni 2007