Arameanismen är nyckeln till överlevnad

20100929

IDENTITET Redaktionen rapporterade tidigare om föreläsningsprogrammet i Västra Frölunda den 28 augusti. Ordförande för den internationella paraplyorganisationen för världens araméer (syrianer) Syriac Universal Alliance (SUA), Johny Messo, höll ett tal som handlade om språk och identitet och som gjorde avtryck på åhörarna. Redaktionen återger i korthet Johny Messos idéer om hur vi på bästa sätt kan bevara vårt språk och vår nationella identitet för eftervärlden.  

I sitt tal visade Johny Messo paralleller med det judiska folket som i mångt och mycket har ett gemensamt arv med araméerna (syrianerna). Precis som araméerna har de utstått hot i form av assimilation, antisemitism och förlust av det hebreiska språket som de i efterhand har restaurerat. Lösningen på judarnas problem blev den så kallade sionismen som egentligen var en nationalistisk rörelse från 1800-talet som syftade till att skapa en judisk stat i Israel. Trots att Johny Messo lyfter fram sionismen som en framgångssaga så understryker han att sionism inte är något att eftersträva för dagens araméer. Istället anser Johny Messo att araméerna ska nå våra mål med diplomatiska krafter och ansträngningar; ett arbete som SUA redan bedriver på den internationella arenan.  

Johny Messo berörde också araméernas tuffa situation från Seyfo under det Ottomanska riket till dagens assimilationsprocesser i Mellanöstern och Västvärlden vilket återigen kan liknas vid judarnas historia före staten Israels bildande 1948. Judarna led av antisemitism medan araméerna utsattes för ”antikristna” och ”antiarameiska” påtryckningar.  

Sedan diskuterade Johny Messo hur man definierar ett folk i diaspora som araméerna självfallet är genom att hänvisa till professor Gabi Sheffer som skriver:  

”Människor som lever i diaspora är en grupp där kulturella, sociala, politiska eller religiösa faktorer förenar dem via ett gemensamt etniskt eller nationellt ursprung och som lever permanent i ett eller flera värdländer där de utgör en minoritetsgrupp. Människor i diaspora uppstår genom frivillig eller påtvingad migration (eller båda delarna) från en etno-nationell stat eller hemland till en eller flera värdländer…”    

Johny Messo gick också in på frågan om identitet och benämningen på vår etniska grupp. Han menar att vår arameiska identitet bygger på dels vår litteratur, dels på det rådande samförståndet som finns i forskarvärlden om vad vi bör heta.  

Lösningen på bevarandet av den arameiska identiteten och språket är vad Johny Messo kallar för arameanismen eller oromoyutho vilket innebär att:

· Bevara och främja det arameiska kulturarvet och identiteten
· Skydda kulturgemenskapen och sammanhållningen mellan de arameiska grupperna
· Säkra araméernas mänskliga rättigheter i deras hemländer och i diaspora
· Sträva efter att ge araméerna självbestämmande och internationellt erkännande 

Johny Messo avslutade sin föreläsning genom att nämna den känsliga balans som finns mellan assimilation och isolering i diasporan. Han menar att assimilationen är ett hot mot det arameiska identitetsbygget samtidigt som det är nödvändigt att integreras i värdländerna som araméerna lever i. Johny Messo nämnde de förkristna araméerna som gärna tog intryck och lånade kulturella yttringar från främmande folkslag men som ändå värnade om det arameiska fram till idag.


Jean Azar
Redaktionen

bahro