Arameanismen är nyckeln till överlevnad
20100929
IDENTITET
Redaktionen rapporterade tidigare om
föreläsningsprogrammet i Västra Frölunda den 28 augusti.
Ordförande för den internationella paraplyorganisationen för
världens araméer (syrianer) Syriac Universal Alliance (SUA),
Johny Messo, höll ett tal som handlade om språk och
identitet och som gjorde avtryck på åhörarna. Redaktionen
återger i korthet Johny Messos idéer om hur vi på bästa sätt
kan bevara vårt språk och vår nationella identitet för
eftervärlden.
I sitt tal visade Johny Messo paralleller med det judiska
folket som i mångt och mycket har ett gemensamt arv med
araméerna (syrianerna). Precis som araméerna har de utstått
hot i form av assimilation, antisemitism och förlust av det
hebreiska språket som de i efterhand har restaurerat.
Lösningen på judarnas problem blev den så kallade sionismen
som egentligen var en nationalistisk rörelse från 1800-talet
som syftade till att skapa en judisk stat i Israel. Trots
att Johny Messo lyfter fram sionismen som en framgångssaga
så understryker han att sionism inte är något att
eftersträva för dagens araméer. Istället anser Johny Messo
att araméerna ska nå våra mål med diplomatiska krafter och
ansträngningar; ett arbete som SUA redan bedriver på den
internationella arenan.
Johny Messo berörde också araméernas tuffa situation från
Seyfo under det Ottomanska riket till dagens
assimilationsprocesser i Mellanöstern och Västvärlden vilket
återigen kan liknas vid judarnas historia före staten
Israels bildande 1948. Judarna led av antisemitism medan
araméerna utsattes för ”antikristna” och ”antiarameiska”
påtryckningar.
Sedan diskuterade Johny Messo hur man definierar ett folk i
diaspora som araméerna självfallet är genom att hänvisa till
professor Gabi Sheffer som skriver:
”Människor som lever i diaspora är en grupp där kulturella,
sociala, politiska eller religiösa faktorer förenar dem via
ett gemensamt etniskt eller nationellt ursprung och som
lever permanent i ett eller flera värdländer där de utgör en
minoritetsgrupp. Människor i diaspora uppstår genom
frivillig eller påtvingad migration (eller båda delarna)
från en etno-nationell stat eller hemland till en eller
flera värdländer…”
Johny Messo gick också in på frågan om identitet och
benämningen på vår etniska grupp. Han menar att vår
arameiska identitet bygger på dels vår litteratur, dels på
det rådande samförståndet som finns i forskarvärlden om vad
vi bör heta.
Lösningen på bevarandet av den arameiska identiteten och
språket är vad Johny Messo kallar för arameanismen eller
oromoyutho vilket innebär att:
· Bevara och främja det arameiska kulturarvet och
identiteten
· Skydda kulturgemenskapen och sammanhållningen mellan de
arameiska grupperna
· Säkra araméernas mänskliga rättigheter i deras hemländer
och i diaspora
· Sträva efter att ge araméerna självbestämmande och
internationellt erkännande
Johny Messo avslutade sin föreläsning genom att nämna den
känsliga balans som finns mellan assimilation och isolering
i diasporan. Han menar att assimilationen är ett hot mot det
arameiska identitetsbygget samtidigt som det är nödvändigt
att integreras i värdländerna som araméerna lever i. Johny
Messo nämnde de förkristna araméerna som gärna tog intryck
och lånade kulturella yttringar från främmande folkslag men
som ändå värnade om det arameiska fram till idag.
Jean Azar
Redaktionen
bahro
|