|
Klostret ”Mor Gabriel” som uppfördes år 397 e.Kr. i
Midyat i provinsen Mardin i Turkiet är det andliga
centrumet för de syrisk-ortodoxa kristna i Turkiet,
araméerna. I Mor Gabriel‑klostret lever omkring
70 munkar och nunnor. Klostret besöks varje år av
tusentals araméer.
Sedan 2008 är det 1 600 år gamla klostret föremål för en
våg av rättsprocesser – bland annat anklagas man för
”olovlig placering”. Dessa rättsprocesser förs bland
annat av omkringliggande byar och har anhängiggjorts av
ledande AKP‑politiker. Skulle deras talan bifallas hotas
de arameiska munkarna och nunnorna av fördrivning från
Mor Gabriel-klostret och det skulle innebära slutet för
en 1 600 år gammal icke-muslimsk tradition i sydöstra
Turkiet.
Den arameiska trosgemenskapen är inte en erkänd religiös
minoritet i Turkiet. Trosgemenskaper som inte erkänns
som religiösa minoriteter i Turkiet får varken åberopa
minoriteters rättigheter, utbilda sina unga medlemmar
eller lära ut respektive föra vidare sin tro och sitt
språk till nya generationer. Sedan den 6 oktober 1997 är
det officiellt förbjudet i Turkiet att undervisa i
arameiska, Jesu språk, i den syrisk‑ortodoxa kyrkan.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga kommissionen
följande:
|
1. |
Bevakar kommissionen rättsprocesserna mot klostret
Mor Gabriel?
|
|
2. |
Hur ser kommissionen på de pågående rättsprocesserna
mot klostret Mor Gabriel?
|
|
3. |
Hur ser kommissionen på de kristna araméernas
ställning i Turkiet?
|
|
4. |
Kan – mot bakgrund av ovanstående –
religionsfriheten i Turkiet garanteras?
|
|
5. |
Anser kommissionen att förbudet mot att undervisa i
arameiska och Turkiets vägran att erkänna araméerna
som en religiös minoritet är ett hinder för
anslutningsförhandlingarna med Turkiet?
|
|
6. |
Ämnar kommissionen att inom ramen för
anslutningsförhandlingarna med Turkiet se till att
religiösa (men icke officiellt erkända) minoriteter
i Turkiet får ökade rättigheter och ett bättre
skydd? |
|
