|
Ninive fastan en oavbruten levande tradition
fram till våra dagar eller inte?
2011-02-07
Idag säger många av de arameer/syrianer som
idag valt att benämna sig som assyrier följande:”Vi
fastar Ninive fastan och detta bevisar att vi är
assyrier”.
Hur långt tillbaka i tiden man har hävdat detta?
Svaret kan man finna skrivet hos den
nestorianska Harvard historikern John Joseph och
dennes bok ”The Modern Assyrians of the
Middle East – encounters with western Christians
missions archeologists & colonial powers”.
På sidan 26 kan man läsa följade om detta:
Arameiska föreningen i Göteborg lät översätta
första kapitlet ur John Josephs bok till svenska
under titeln ”Syrianer Araméer och Assyrier”.
Där står det på sidan 39:
”Emhardt och Lamsa misstolkade “Ninivelatanian”
(Ba’uta D-Ninwaye) och förstod den som en
uteslutande nestoriansk företeelse som skedde
som en tacksägelse “för förfädernas frälsning”.
Samma misstag begick och flertalet assyriska
nationalister efter Emhart och Lamsa. De frånsåg
helt Bibelns berättelse om Jona och dess mycket
stora teologiska och historiska signifikans i
såväl judisk som kristen tradition ”[91]
Fotnot:
[91] William C. Emhardt och George M. Lamsa,
The Oldest Christian People (New York, 1926;
i nytryck av AMS Press 1970), s. 22.
Enligt författarna förhöll det sig så att
“Abraham var assyrier” och arameiskan “är inte
bara det språk som Kristus talade, utan som även
Gud talade till Adam”
Alltså går de assyriska nationalisternas
nuvarande uttalande om denna fasta tillbaka till
minst 1920-talet till den pro-assyriska
nestorianen George M Lamsa.
George M Lamsa
Lamsa - till skillnad från majoriteten av de
öst-syriska nestorianerna som är ”pro-assyriska”
och de individer bland syrisk ortodoxa idag
som är pro-assyriska av sig - visste till
att börja med att det språk han läste och skrev
på var arameiska, (vilken han benämner
Aramaic (arameiska) enligt den radio
intervju som finns tillgängliga med honom på
Internet)
http://www.noohra.com/Index.pl?mm/Lamsa_intro_10mins
Till att börja med så, skrev Emhart & Lamsa en
bok – The Oldest Christian People, 1926
och som som i sin tur trycktes på nytt 1970 (som
jag visar i John Josephs fotnot)– i denna
bok går de emot den bibliska traditionen om
”Abraham den vandrande aramen” och hävdar att ”Abraham
var en assyrier” (detta är fel och har ingen
grund).
När instiftades denna fasta i kyrkorna och
varför
En del av dessa pro-assyriska individer går så
långt, att de hävdar att de forna assyrierna ska
ha firat denna fasta oavbrutet från profeten
Jonas dagar fram till idag.
Men detta påstående har
varken de eller forskarna några faktaunderlag
för att kunna bevisa.
Till att börja med måste vi tillbaka i tiden och
till den påstådda tiden då Jona ska levt. Jona
sägs enligt berättelsen vara ”son till Amittaj”
och denna ska i sin tur vara en samtida till
kung Jerobeam II (833-793 f.kr) av nordriket
Israel i dess huvudstad Samaria. Han regerade i
drygt 40 år runt 800 f.kr och var även en
samtida med profeten Amos. Enligt Amos 1:1 ska
Jerobeam II vara en samtida med kung Ussia i
sydriket Juda (med Jerusalem som huvudstad).
Jerobeams regeringstid var den tid då förutom
profeterna Jona och Amos även profeterna Hosea
och Joels tid. Alla dessa profeter fördömde
materialismen och själviskheten hos Israels
kungliga elit under sin tid. Jerobeam ska ha ”gjort
vad som var ont i Herrens ögon”. Han
förtryckte nämligen de fattiga och fortsatte att
stödja kultcentra i städerna Dan och Bethel i
opposition till templet i Jerusalem.
Det råder dock oenighet mellan forskare rörande
datumet för hans regeringstid. William Foxwell
Albright daterade hans regeringstid till 786-746
f.kr. medan Edwin R. Thiele skrev att han var en
medregent till Joash 793 - 782 f.kr och regerade
senare ensam 782-753 f.kr.
I Jona bok nämns tyvärr inte den assyriska
kungens namn. Det står enbart ”kungen av
Ninive”. De forskare som har försökt bevisa
att denna bok skildrar en historisk händelse
försökte lista ut vilken assyrisk kung det ska
ha rört sig om som en samtida till Jerobeam II.
Man kom fram till att det ska ha varit Shamshi
Adad V (824-811 f.kr) eller Adad-Nirari III
(811-783 f.kr) eftersom de båda passar in i
tidsramen 833-793 f.kr (vilket var den
levnadstid som Jerobeam II ska ha levt under).
Samtidigt hart andra forskare gått in i själva
grundtexten och hävdar att termen kung på
arameiska (melek) ska snarare tolkas som
guvernör snarare än kung. Och sen att i
assyriska kilskrifttexterna så kunde Ninive både
vara ”staden Ninive” och ibland ”provincen
Ninive”.(för mer info om detta läs källorna
nedan).
Bokens genre är omdebatterad och det finns
olika förslag: Historisk skildring, novell,
liknelse, allegori, undervisande berättelse mm.
Boken är unik eftersom det i stor utsträckning
är en berättelse om en profet, snarare än
profetutsagor. Författaren verkar hämta
inspiration från gammaltestamentlig
vishetslitteratur och använder sig gärna av
överdrifter. Exempel på överdrifter kan hittas i
bokens början:
Herren sänder en stark vind.
Sjömännens fruktan är stor. Fisken är
stor. Jonas missnöje är stort. Ninive
är en stor stad. Till detta kan även
valet av staden som profeten flyr till att
tillhöra (Tarsis/Tarshish). Denna stad
var den kända världens västligaste utpost, och
Ninive låg i sin tur i öst. Detta ses som ett
stilmedel som författaren har använt.
Ett annat drag som kan tyda på att
berättelsens form är av skönlitterärt drag är
hur djuren ges en särskild plats. Jona sväljs av
en fisk (på arameiska/syriska ”Qitos” som är
ett grekisk låneord). Fastan i Ninive
omfattar även djuren (jon 3:7) och till
den stora folkmängden i Ninive nämns det att det
dessutom finns många djur. (Jon 4:11)
Om Jona berättelse
skulle vara en historisk händelse så borde
åtminstone assyriologerna ha upptäckt någon
lertavla som liknar den bibliska berättelsen
eller åtminstone bekräftat Jona eller en
liknande figurs besök i Ninive. Men det finns
tyvärr ingen sådan berättelse utanför Bibeln.
Hursomhelst oavsett om den är en historisk
händelse eller inte, så bevisar den varken att
de forna assyrierna fortsatte att hålla denna
fasta 1 gång varje år –
vilket är fallet i
modern tid - dvs att det blev en
folklig kontinuerlig tradition -
då hade assyriologerna
åtminstone nämnt sådana källor - och
de tidigaste källorna inom de syriska kyrkornas
litteratur nämner inte någon ”Ninive fasta”
förrän mycket senare i historien. Ninive fastan
existerade tex inte under Mor Afrems tid
(306-373 e.kr). Mor Afrem kommenterade enbart
Jonas bok i sina exegetiska texter.
På SOKUs hemsida
http://www.soku.org/talmide/jona.asp
kan man läsa följande om när den infördes
i den syrisk ortodoxa kyrkan:
”Fastan blev officiell under Maphirian Mor
Marutha av Taghrits [Tikrit,
i Irak] tid, han avled år 649 och någon
gång innan dess blev den officiell.
Maphirian [Maferyono]
Marutha ville införa denna fasta för att han såg
att människor syndade mycket och han tänkte att
genom denna fasta kanske han kunde föra tillbaka
dem från synden. Bar Hebreus (d.1286)
skriver att både den armeniska och koptiska
kyrkan har tagit efter oss när det gäller denna
fasta. Vi känner inte till exakt när den
armeniska kyrkan tog till sig detta men vad
gäller den koptiska vet vi att de tog till sig
denna fasta under Anba Abrahams [bar
Zar’o] tid som var den 62:a patriarken
över Alexandria. Även om han var patriark över
Alexandria så hade han Syrisk Ortodoxt ursprung
och därför införde han denna fasta i kyrkan
(Kopterna har haft 4 patriarker med syrisk
ortodoxt ursprung).”
I Hugoye (Journal of Syriac Studies)
sprids det också ljus över detta ämne i artikeln
”Syriac and Coptic relations beyond dogmatic
rhethoric”, som skrevs av Louis Farag
http://syrcom.cua.edu/Hugoye/Vol11No1/HV11N1Farag.html
Om Anba Abraham bar Zar’o skev Louis Farag:
“The most famous of the three Syriac popes is
Pope Abraam, 62nd Pope of Alexandria
(d. 970).44
He was commonly known as Ibn-Zar’a Al-Suriany,
or Abraam bar Zar’a among the Syrians……”
”Pope Abraam added more
than the three days of fast in commemoration of
the Miracle of moving the Muqataam Mountain; he
also added the fast of Jonah. The Copts observed
the fast of the Week of Hercules, but not the
Syrians.45
When Pope Abraam was elected, he observed this
fast on the condition that the Copts would
participate in the Syrian fast of Jonah. The
Copts agreed because they admired his piety.46
It was agreed that the Copts would observe this
three-day fast fifteen days prior to the Great
Lent following the strict dietary rules of the
Great Lent.47
These additional ascetic observances that the
Copts follow are credited to Pope Abraam’s
piety. It is a piety beyond dogmatic rhetoric.48”
I fotnot 47 i står det :
“The
Copts observe the strictest fast during the
Great Lent and Fridays and Wednesdays and the
Fast of Jonah. No animal products are eaten
during that time, not even fish”
Skillnaden mellan syrisk ortodoxa kyrkans
fall och den koptiska ortodoxa kyrkan - när
det gäller Ninive fastan - är att vi avstår
från mat helt och hållet i tre dagar, medans
kopterna avstår från allt som kommer från djuren
och även fisk. När det gäller vanlig syrisk
ortodox fasta – varje onsdag och fredag -
så avstår man från kött och mejeriprodukter.
Medan man kan äta fisk och skaldjur som lever
under vatten.
I fotnot 48 står det:
“Six centuries later, in AD 1587, Pope
Gabriel VIII, Pope 97 of Alexandria, was
ordained to the See of St. Mark. He ordered
that the Copts were not to fast the Fast of
Jonah, but after his death, this decree was
reverted, and the fast is still practiced to
this day.[…].
See
O.H.E. Burmester, History of the
Patriarchs of the Egyptian Church Known as the
History of the Holy Church, by Sawirus Ibn Al-Mukaffa
Bishop of Al- Ashmunin, (AD 849-880), Vol.
III Part III, (Le Caire: Publications de la
Société d’ Archéologie Copte, 1970), 159”
John Joseph skriver
vidare:
“While the Assyrians
are associated in the Old Testament with war and
violence, they are also remembered there as a
special people. One of the books of the Old
Testament, albeit a brief one, is wholly devoted
to the Assyrians: the story of Jonah, one of the
great favorites of the Bible. God bids Jonah to
journey on a special mission to the capital of
the Assyrians, Nineveh. Through the mouth of
Jonah, God warned the Assyrians that should they
not give up their wicked ways, “in forty days
Nineveh will be overthrown.” The Ninevites
“took to heart this warning from God; they
declared a public fast, and high and low alike
put on sackcloth.” God then “relented and did
not inflict on them the punishment he had
threatened.”[15]
The book of Jonah seems
to have captured the imagination of Christian
readers, artists, and poets throughout the
ages. During the Christian period, over 700
years after the fall of Nineveh and of the
Assyrian empire, the story of Jonah became one
of the favorites of the church fathers,
its theme being the
divine pardon for repentant sinners.
God’s universal love and mercy extend to all
men, even to the [ancient] Assyrians. Jesus,
a Jew well familiar with the Hebrew Bible,
referred to the ancient story; he used the
Assyrians of Nineveh as a model for the Jews of
his day, whom he reproached for their
unwillingness to repent. “The men of Nineveh,”
Jesus told his listeners, “will appear in court
when this generation [of Jews] is on trial, and
ensure its condemnation, for they repented at
the preaching of Jonah, and what is here is
greater than Jonah.”
Tyvärr brukar vissa pro-assyriska personer
missbruka dels Jona bok och Ninive fastan till
sin fördel och dels brukar de missbruka stycket
i Nya testamentet som handlar om ”Jona tecknet”
Jona-tecknet
”[38] Sedan sade några skriftlärda och
fariséer till honom: "Mästare, vi vill se dig
göra ett tecken." [39]Han svarade: "Detta onda
och trolösa släkte kräver ett tecken, men det
skall inte få något annat tecken än
Jona-tecknet.[40] Ty liksom profeten Jona var i
den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter
skall Människosonen vara i jordens inre i tre
dagar och tre nätter. [41] Folk från Nineve
skall uppstå vid domen tillsammans med detta
släkte och bli dess dom. Ty de omvände
sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något
som är förmer än Jona. [42] Söderns
drottning skall uppstå vid domen tillsammans med
detta släkte och bli dess dom. Ty hon kom från
jordens yttersta gräns för att lyssna till
Salomos vishet, men här finns något som är
förmer än Salomo.”(Matteus 12:38-42)
Vad dessa ”personer” gör är, att de tar stycket
ur sitt sammanhang istället för att läsa den i
sitt sammanhang och fortsätter längre fram i
texten. Jesus syftar här med termen ”Människosonen”
på sig själv (han profeterar alltså om sig själv
när det gäller uppståndelsen innan denna ens
äger rum). Han ville även bevisa att skillnaden
mellan Honom och Salomo var att Salomo drev ut
demoner med hjälp av Beelsebub (en viss
demonernas fader) till skillnad från Honom som
driver ut demoner med sin gudomliga kraft.
Det fanns en gång när Jesus botade en
demonbesatt man i staden Genesaret och
anklagades för att driva ut onda andar med hjälp
av Beelsebub.
Efter Jona nämnde Jesus Salomo ”Söderns
drottning skall uppstå vid domen tillsammans med
detta släkte och bli dess dom. Ty hon kom från
jordens yttersta gräns för att lyssna till
Salomos vishet, men här finns något som är
förmer än Salomo.”
Återigen syftar Jesus på sig själv men samtidigt
säger Jesus ”men här finns något som är
förmer än Salomo.”
Varför
sa Han just Salomo? Varför inte kung David?
Innan
detta hände cirkulerade en berättelse bland
judarna om att Salomo var vis och att han kunde
driva ut demoner. Det var just därför som Jesus
nämnde Salomo här i Matteus-evangeliet.
Det finns en bok där Salomo sägs ha drivit ut
demoner heter Salomos testamente och är
att en text som varken finns med i kristen eller
judisk tradition idag. Den beskrev Solomo som en
vis man som kunde driva ut onda andar och
demoner.
Mer info om detta se dokumentären ”Banned
from the Bible II”
http://www.youtube.com/watch?v=Zqi0bMJKkdU
Tillbaka till Matteusevangeliet:
”Folk från Nineve skall uppstå vid domen
tillsammans med detta släkte och bli dess dom.
Ty de omvände sig vid Jonas förkunnelse, men här
finns något som är förmer än Jona”
(Matteus 12:41)
De vill alltså med detta citat bevisa att de
forna assyrierna omvände sig från synden redan
under Jonas tid och att de på så sätt har hållit
fast vid Ninive fastan oavbrutet - skrattretande
nog - från den tiden fram till våra dagar.
Slutet av denna vers ”men här finns något
som är förmer än Jona” syftade Jesus
självklart på sig själv.
John Joseph fortsätter:
“To Christians
everywhere, the Assyrians of Nineveh became a
model during the Lenten penance. The Roman
Catholics read the third chapter of Jonah on
Wednesday of the first week of Lent. In the
Greek Orthodox liturgy, the entire book of Jonah
is read during Lent, while Anglicans and
Lutherans read portions of it. During the
afternoon service on Yom Kippur, the Jews read
the book of Jonah because of its emphasis on
God’s forgiveness after genuine repentance.[17]
The Eastern Christians,
whether Armenians, Copts, Ethiopians, Jacobites
[i.e Syriac Orthodox],
or Nestorians, observe a pre-Lenten fast
remembering the message of Jonah and what Jesus
said of the Ninevites. Locally, both Christians
and Jews commemorated the event: Christians
built a church where Jonah “had preached.” The
Jews of Mosul had the synagogue of Obadiah
which, according to tradition, “Jonah
built.”[18]”
Alltså är det inte enbart vårt folk som
håller Ninive fastan utan även Armenier, Kopter,
Etiopier.
Då är frägan: Är dessa också assyrier pga
av att de fastar Ninive fastan? Självklart
inte. Man håller denna fasta pga av budskapet i
berättelsen som handlar om syndernas förlåtelse
efter biktande ånger och inte såsom Lamsa och
assyriska nationalister efter hans tid hävdar
och vill göra gällande.
Om nu hypotetiskt tänkt att om berättelsen om
Jona skulle utspela sig i tex Alexandria eller
Kairo istället för Ninive, skulle vi kunna säga
att vi är egyptier och härstammar från de
egyptiska faraonerna? Då skulle den heta ”Kairo
fastan” eller ”Alexandria fastan” Självklart
skulle vi inte vara egyptier för det.
Det John Joseph utelämnat här är att även
syrisk katolska och kaldeisk katolska kyrkan
fastar denna fasta. Vissa har hävdat att även
maroniter gjort det men jag har inte hittat
bevis för det ännu. Kaldeisk katolska kyrkan är
en utbrytarkyrka ur Österns kyrka (som
den hette under 1500-talet) och det
är därför självklart att de fastar den.
|
Österns assyriska
kyrka
Mar Khananya IV
Dinkha |
Gamla Österns kyrka
Mar Addai II |
Nestorianerna är indelade i två separata
kyrkoorganisationer sedan 1968. Dessa är Österns
kyrka (det assyriska
namnet hade inte inkluderats i titeln förränn
1976) och Gamla Österns kyrka.
Österns assyriska kyrkas patriark är
Mar Khananya IV Dinkha (i Chicago) medan
Gamla Österns kyrkas patriark är Mar Addai
II (i Bagdad). Båda kyrkorna fastar Nineve
fastan idag.
Nestorianerna har
liksom den syrisk ortodoxa kyrkan inte heller
haft denna fasta sedan ”apostolistiska tider”
eller ens innan kristendomens födelse.
Svaret på när den infördes hos nestorianerna i
Österns kyrka finns att hitta i den syrisk
ortodoxa patriarken Mor Mikhoel Rabos
(1126-1199) Historiekrönika, på sidorna
847-848 (OBS
sidorna är enligt Gabriel Yalgins 2006 års
upplaga) där han angav namnen på
nestorianernas katholikoser. Bland dessa
nämns Mar Isho’yahb som införde fastan i kyrkans
kalender. Följande står att läsa om honom på
arameiska (syriska).
ܬܘܒ ܟܬܒܝܢܢ ܫܡܗ̈ܐ ܕܩܬܘܠܝܩ̈ܐ ܢܣܛܘܪ̈ܝܢܘ
…..
ܝ ܫܡܗܒ (ܝܫܘܥܝܗܒ):
ܫܢܝ̈ܐ ܝܗ̄. ܗܢܐ ܐܪܙܘܢܝܐ ܡܫܬܡܗ. ܘܟܕ ܐܨܠܚ: ܛܟܣ̈ܐ
ܛܟܣ ܠܗܘܢ. ܘܐܫܬܕܪ ܐܝܙܓܕܐ ܡܢ ܟܣܪܘ ܡܠܟܐ ܕܦܪ̈ܣܝܐ ܠܘܬ
ܡܘܪܝܩܝ ܡܠܟܐ ܕܝܘܢܝ̈ܐ
ܘܗ̣ܘܐ ܒܙܒܢܗ ܫܒܛܐ ܕܪܘܓܙܐ ܒܒܝܬ ܓܪܡܝ ܘܦܩܕ ܘܐܬܛܟܣ
ܨܘܡܐ ܕܢܝܢܘܐ ܬܠܬܐ ܝܘܡ̈ܬܐ. ܘܒܛܠ ܫܒܛܐ….
(̣̄OBS
Viktig notis: Österns kyrka har haft många namn
genom historien,
Öst-syriska kyrkan, Nestorianska kyrkan,
Persiska kyrkan. Denna bytte namn från
öst-syriska kyrkan 1976 till Österns assyriska
kyrka,)
På hemsidan
http://www.nestorian.org/nestorian_patriarchs.html
kan man se listan på de nestorianska
patriarkerna och bland de nämns denna
katolikos-patriark av Seleukia-Ktesifon som
hette Mar Yeshu’ yab (Isho’yahb I Arzunaya
dvs från Arzun). Denna var nestoriansk
katolikos-patriark mellan 581-595 under denna
tid massakerade de sassanidiska perserna de
kristna i Beth Garmai under den persiska kungen
Khosrau II Parvez. Detta måste ha lett till att
de kristna trodde att massakrerna och
förföljelserna var Guds straff för deras synder,
det var därför man beslöt att införa fastan. Man
tänkte på Jona berättelse som handlar om ånger
för syndernas förlåtelse.
För mer info om denna Isho’Yahb I Arzunaya
klicka på länken nedan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Ishoyahb_I
Det fanns en annan nestoriansk hemsida
förutom Nestorian.org som hette
www.cired.org
(denna är tyvärr inte tillgänglig längre).
Men i denna stod det istället att det var en
annan person som införde Ninive fastan i Österns
kyrka som hette Mar Sorisho I Garmqaya (Mor Sbar
Yeshu’ I Garmqoyo) dvs från Beth Garmai (596 –
604). Denna var efterträdare till den förra.
Detta är alltså fel vilket jag har bevisat.
Samma sak skrev den pro-assyriska nestorianen
Yoel A Baaba i sin artikel ”We are Assyrians”.
Han skrev den på den arameiska dialekten
Sureth och översattes i sin tur till
engelska av en annan nestorian Odisho Malko
Gewargis. Yoel trodde också att det var Mar Sabr
Isho sominförde fastan.
Han skrev följande på sidan 86 och 87:
”After
the disaster inflicted by the Persian king,
Shapur II, the Church of the East grew stronger
in Assyria. Some metropolitans and patriarchs
called themselves Assyrians, and the bishop’s
seat in Nineveh as the Nineveh Episcopacy and
Metropolitan of Assyria. One of them was bishop
Mar Sabr-isho, (later became patriarch
Catholicos in the year 596) who instituted the
fasting and the ritual of the Ninevites
Rogation.”
Det är sant att termen Atur/Othur och
aturaye/othuroye förekommer i den arameiska
litteraturen men detta var rent geografiskt och
inte etnisk. Den användes i titlar för ett säte
för biskopar, metropoliter etc.
Exempel på
sådana nestorianska patriarker var:
Mar Mari
Aturaya patriark mellan 967 – 1000 och
Mar Odisho II (Bar Ars) Aturaya 1072 - 1090
Dessa var från Mosul därmed titeln Aturaya.
Termen Mosul
och Othur var synonymer enligt den
arameisk-språkiga litterära traditionen vilken
man kan läsa utläsa från bla Mor Elioys syrisk
ortodoxa kyrka i Beth Qustan i Tur Abdin där
inskriptionen nämner 1800-tals patriarken Petrus
IV ”Mawseloyo awkith othuroyo” (Mosulbo
dvs othuroyo) och många andra källor.
Detta bevisar inte att
de som levde där såg sig själva som etniska
assyrier.
Baaba fortsätter vidare:
”Afterwards, Monk Yaqqira compiled the hymns of
rogation from the writings of Mar Narsai and Mar
Aprim. In these passages that are read yearly in
the Assyrian, Chaldean and Jacobite churches,
especially those relating to Mar Aprim, the
reader will see a new imprint that is seldom
seen in the writings of this man. In the hymns
of rogation there is great praise and exaltation
for the Assyrians and their kings, their clergy
and their judges and obvious downgrading of the
prophets, clergy, kings and the elders of
Israel. Thus one can say that Mar Sabhrisho, and
monk Yaqqira and patriarch Ishoyabh were
Assyrians filled with national pride. These men
added more than two hundred pages in the “Book
of Khudra” [Kthawa d-Khudra/Book
of Union] to preserve that ancient
Assyrian event as a rite never to be forgotten
in all churches.
“
Yoel
överdriver extremt mycket här, när det gäller
Mar Sabrisho, munken Yaqqira och den
nestorianska patriarken Isho’yahb och att dessa
skulle vara ”stolta över sin assyriska
nationalitet”. Han misstolkar helt enkelt
deras texter. Frågan är ändå hur mycket av
materialet som är skriver av de själva och hur
mycket som är tillskrivet under deras
pseudonymer?
Dessutom
läser inte syrisk ortodoxa kyrkans präster något
av dessa texter som Yoel hävdade under
fasteperioden. Man måste tänka på att en hel del
tillägg har gjorts i Österns kyrkas liturgi i
syfte att väcka assyriska nationalistiska
känslor hos de ”troende”. Deras nuvarande
patriark Mar Khananya IV Dinkha som har sitt
säte i Chicago är den ansvariga för kyrkans
namnskifte från titeln Öst-syriska kyrkan till
Österns assyriska kyrka 1976.
Majoriteten
av liturgin är på kthobonoyo – vilken
nestorianerna kallar Lishana Aramaya,
Lishana Atiqa/Sepraya - medan de tillägg som
gjorts är på arameiska taldialekten Sureth
Swadaya (som har en litterär tradition
tillbaka till 1slutet av 1500-talet och början
av 1600-talet)
(Den
Dolda Pärlan Vol. III: Vid tvåtusenårsskiftet
det syrisk ortodoxa vittnet, sid 132-136)
Yoel skrev vidare:
“One of these hymns that the Assyrians have sung
yearly from those times to the present is the
patriotic hymn that
we see in the
second article of Tuesday on the language of the
Assyrian king as he addresses his forces:
[38]
Yoels källa bär den latinska titeln:
Breviarium, IUXSTA, Ritum Syrorum
Orientalium ID Est Chaldaeorum, A Pentecoste AD
Dedicationem. Apud S. Congregationem “Pro
Ecclesia Orientali, Romae, 1938.
Hur vet man att denna är skriven under den
hävdade tiden och inte är tillskriven de av
assyriska nationalister som lever i modern tid
och skrev dessa texter på talspråket sureth
i syfte att väcka nationalistiska känslor hos de
troende bland nestorianerna? Yoel ger oss ingen
information om när denna skrevs? Eller Vilken
bok den finns i? eller ens om den var på
Edessensk Arameiska (kthobonoyo) eller på
sureth? eller på akkadisk kilskrift?
Om den är i ”Book
of Union” (Khtawa d-Khudra/Kthobo d-Hudro)
och är skriven på talspråket istället för
kthobonoyo, ja då är den inte det inte ett
autentiskt verk från 500-talet – vilket Yoel
vill att hans läsare ska tro utan ett modern
verk.
Återigen så
skrevs inte sureth först förrän slutet på
1500-talet och början på 1600-talet.
Är den på kthobonoyo är det en helt annan femma.
Slusats
Jag har i denna artikel skrivit om Ninive
fastan är en kontinuerlig fasta från assyriska
rikets tid dvs från profeten Jonas dagar fram
till våra dagar eller om den instiftats av
kyrkofäder i ett senare datum?
Faktum är att Ninive fastan inte alls hållits
kontinuerligt sedan hedniska tider fram till
våra dagar – vilket assyriska nationalister
vill göra gällande idag– utan; den
instiftades i den syrisk ortodoxa kyrkan av Mar
Marutha av Taghrit (Tikrit) (d. 649 e.kr), och
av nestorianen Mar Yeshu’Yahb under 500-talet
e.kr.
Det var pga av att folket massakrerades och
man trodde att detta var Guds straff för
synderna man hade begått under den persiska
sassanidiska perioden under kung Khosrau II
Parvez tid som förföljde de kristna.
Fastan instiftades inte i kyrkorna pga av den
orsak som nestorianen George Lamsa ville göra
göra gällande på 1920-talet dvs “för [de
assyriska] förfädernas frälsning”.
Jag har även bevisat att kopter, armenier,
etiopier håller denna fasta. Så kort och gott
kan man säga att man inte kan använda Ninive
fastan som ett argument i namnkonflikten för att
bevisa att araméerna/syrianerna är assyrier.
Visst fastan är associerad med den assyriska
staden Ninive. Staden fungerade enbart som en en
avbild för ett syndarnäste enligt författaren
till Jona boken i Gamla Testamentet.
Frågan är åter
igen: om nu berättelsen hade utspelat
sig i tex någon egyptisk stad såsom Kairo eller
Alexandria istället för Ninive, skulle vi därmed
kunna säga att vi är egyptier baserat på att
fastan associeras med dessa egyptiska städers
namn? Själklart inte. Eller om fastan skulle
associeras med den egyptiska staden Aksum, eller
staden Yerevan skulle vi däremd kunna säga att
vi är etiopíer eller armenier ? självklart inte.
Man fastar Ninive
fastan pga av dess teologiska budskap och inte
pga av att vi skulle vara eller härstamma från
de forna assyrierna.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer om forskning kring Jona i följande
länkar:
·
Paul Ferguson -
Who was the ”king of Nineveh”in Jonah 3:6
http://www.tyndalehouse.com/tynbul/library/TynBull_1996_47_2_05
_Ferguson_KingOfNinevehJonah3.pdf
·
Paul J.N.
Lawrence - Assyrian nobles and the book of Jonah
http://www.tyndalehouse.com/tynbul/library/TynBull_1986_37_06
_Lawrence_AssyrianNobles_Jonah.pdf
·
Ashley L Camp - Jonah 3:1-4:11
http://members.cox.net/theoutlet/Jonah%203.1%20-%204.11.pdf
·
Old Testament
Survey Jonah
http://theopenword.org/ots/32_jonah.pdf
·
Jonah
http://wrs.edu/Materials_for_Web_Site/Courses/OT_Prophetic_Literature/Lensch--Ch_1_Jonah.pdf
Al Maxey -
The Minor Prophets
http://www.zianet.com/maxey/Proph8.htm
Introductory Notes –
The book of Jonah
http://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=
20&ved=0CFsQFjAJOAo&url=http%3A%2F%2Fwww.believersinjesus.net%
2Fuploads%2F2%2F3%2F3%2F2%2F2332395%2Fintroductory_notes_-_jonah.doc&ei=Q5RGTcDGIo35sga_s_XKDg&usg=
AFQjCNHIhagBlp5QA6eAeWBXRiMOu2pREQ
Jonah – the
swallowed prophet
http://www.lcmspastor.com/files/Jonah%20Bible%20Study.pdf
http://books.google.se/books?id=79wj2hj4wKUC&printsec=frontcover&dq=the
+moderns+assyrians+of+the+middle+east+-+john+joseph&source=bl&ots=vuIayaLIzI&sig=pIp7icOqf4wknaOKmGm1I2hzo9E&hl=
sv&ei=9jxFTaqQC8jMswao7OjBDg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=
2&ved=0CCIQ6AEwAQ#v=onepage&q&f=false |
