|
 Roni Doumit kämpar för
ett arameiskt Libanon
den 5 oktober 2012
Jean Azar
Roni Doumit, styrelsemedlem i Arameiska Demokratiska
Organisationen, är den första arameiska kandidaten i
Libanons parlament och är den första arrangören av en
arameisk (syriansk) festival i sitt hemland.
Bahro Suryoyo har träffat den libanesiske politikern
Roni Doumit om hans politiska uppdrag, musiken och inte
minst om araméernas (syrianernas) framtid i cederträdens
land.
Många har säkert läst hans utrikespolitiska uttalanden
på ArDO där han sitter som styrelsemedlem och ansvarig
för utrikesrelationer sedan tio år tillbaka. Men Roni
Doumit är mer känd för att ha varit den första
kandidaten till det libanesiska parlamentet för partiet
Arameiska Demokratiska Organisationen (Al tanzim al
arami al demokrati) som har huvudsyftet att försvara de
arameiska (syrianska) frågorna i Libanon och övriga
Mellanöstern.
Målet med partiet som Roni Doumit representerar är att
alla araméer (syrianer) i Mellanöstern ska känna sig
trygga och integrerade till hundra procent. De jobbar
med att förena alla arameisktalande kyrkor i
Mellanöstern under den ursprungliga benämningen aramé
och vill propagera för en arameisk stat som i sig kan
lösa de problem och bekymmer den här folkgruppen kan
tänkas ha.
– Araméerna (syrianerna) i Mellanöstern ska få
möjligheten att utveckla sin identitet och kultur på ett
naturligt sätt för att säkra deras överlevnad i en
föränderlig värld, säger Roni Doumit.
Ideologiskt är Al tanzim al arami al demokrati ett
liberalt parti när det gäller ekonomi, konservativt när
det gäller i kultur och traditioner och kristet när det
gäller religiös åskådning och deras viktigaste mål är en
fri arameisk (syriansk) stat i Libanon. Deras väljare är
alla individer eller grupper som vill att Mellanösterns
kristna ska vara fria i sitt land. Främst handlar det om
medlemmar i olika kyrkliga trossamfund.
När Roni Doumit får frågan om hur många röster hans
parti får i de libanesiska valen svarar han diplomatiskt
att partiets trodeltagande inte handlar om hur många
röster de får utan snarare om hur många de kan nå ut
till med sitt budskap.
Utöver politiken har Roni Doumit varit engagerad i det
kulturella livet i Libanon. Han arrangerade den första
arameiska (syrianska) musikfestivalen i hans hemby
Tannourine, vilken är världens största maronitiska by.
Tanken med festivalen som Roni Doumit drog igång 2008
var att förena de arameiska (syrianska) grupperna i
Mellanöstern och i världen för att samlas och njuta av
varandras kulturyttringar och samtidigt komma närmare
varandra. Dessvärre har inte musikfestivalen kunnat
upprepas till en återkommande tillställning på grund av
att för få sponsorer har haft viljan eller möjligheten
att bidra med sitt ekonomiska stöd till projektet.
Roni Doumit arbetar och strävar hela tiden mot att
förena och stärka den arameiska (syrianska) gruppen.
Detta kan enligt honom vara möjligt genom att
folkgruppen får ett eget land och att de olika grupperna
inte får hamna i konflikt med varandra.
– Vi måste lära oss av andra men även av varandra.
Mellanöstern går igenom en mycket svår tid, den svåraste
sedan andra världskriget. Då ritades kartorna om och
flera folkslag fick styra över tilldelade landområden.
Tyvärr lämnades vårt folk utanför. Idag måste araméerna
(syrianerna) tas med i beräkningarna i samband med
konfliktlösningarna i Mellanöstern, anser Roni Doumit.
Omvärlden måste alltså ta tillvara på araméernas
intressen och inte lösa internationella oroshärder på
deras bekostnad. Arameiska Demokratiska Organisationen (ArDO)
vill ha autonomi för araméerna (syrianerna) i
Ninevehdalen i Irak, ett etablerat arameiskt (syrianskt)
erkännande i Syrien och ett turkiskt erkännande av Seyfo,
folkmordet 1914-1915.
Jean Azar
bahro |
