Dags
för Sverige att återigen vara ett land för de levande
080602
Man kan födas med för lite syre och då
får man problem i livet. Man kan bli hjärnskadad eller bara
halka efter i sin utveckling och sluta med ett komplicerat
socialt beteende. Dessvärre så har det visat sig att det
finns allt för många i vårt samhälle som föds med rätt syre
men samhället runt omkring dem tenderar att ge dem för lite
syre och stryper deras möjligheter till personlig
utveckling.
När ska vi i Sverige vakna upp och
börja leva igen? Börja fokusera på det viktiga i livet,
nämligen varandra.
Så som jag ser det finns det tre olika
sorters människor vi borde börja lyssna och respektera mera.
- Föräldrar som inte längre får vara
föräldrar med sista ansvaret för sina barn.
- Lärare som elever inte längre
respekterar och lyssnar på.
- De äldre i samhället som sitter på
många års erfarenheter som är guld värt för varje ungdom
som ska hitta sin väg i livet.
Folk lyssnar inte på varandra längre,
vi hör att någon pratar men vi lyssnar inte till personen.
Vi är så upptagna med nya saker i livet men vi hinner inte
göra det livet har bett oss att göra.
Vi hinner inte umgås med varandra på
ett normalt avslappnande sätt.
Vi hinner inte ta hand om oss själva
genom att bry oss om andra.
Folk tenderar att tro att staten ska
sköta om allt för oss. När vi är små behövs inte våra
föräldrar för att försörja oss, staten gör det. När vi blir
gamla behöver vi inte våra vänner och våra barn. Staten ser
till att jag får allt och någon anställs för att komma förbi
mig varje dag och säga hej.
Det är bara att konstatera att detta
experiment med att förstärka statens roll på bekostnad av
försvagade andra element i samhället har misslyckats.
Att det är högst antal depressioner och
till slut självmord i de mest utvecklade välfärdstaterna
vittnar på detta.
Många flyr till Internet världen och
andra elektroniska alternativ. De lyckas skapa en liten
lycka så länge det varar, men så fort elen går kommer de att
upptäcka hur ensamma de egentligen är och då kommer även
deras personliga el att gå.
Om det är kulan, mörkret, distansen
till omvärlden och till sina nära och kära inne i landet som
är orsakerna vet jag inte, men en sak vet jag. Vi måste
ändra synen på varandra och på oss själva. Vi måste öppna
oss för våra grannar och vara öppna för främlingar. Ingen
kommer att äta upp dig om du ler i Ica kassan eller om du
hejar på någon du inte känner när du är ute och promenerar.
Små saker som kan skapa en annan känsla för livet i sig så
att den kan kännas mera levande.
Mina damer och herrar, för allas vårt
bästa, det är dags att låta Sverige återigen bli ett land
för de levande. |