ARAMEISKA
FLAGGANS URSPRUNG OCH DESS BETYDELSE!
Den
bevingade soldisk-skivan i akryl. Målning av Aram Baryamo från
1998.
Den
arameiska-syrianska flaggan har sitt ursprung i ett arkeologiskt
fynd. Fyndet fanns med i André Dupont-Sommers utgrävningar i den
historiska arameiska staden Guzana (Tell-Halaf) i början på
1900-talet. Man fann en relief som visar tre naturväsen
(anhängare) som bär upp den bevingade solskivan. Detta
arkeologiska fynd kommer ifrån den arameiske konungen Gabbara:s
palats i Guzana och är från 800-talet f Kr. Fyndet är en
basaltplatta och finns bevarat i Aleppomuseet i Aram/Syrien.
Arameiska-Syrianska flaggan i
färger.
Solen
(se bild
ovan) symboliserar universum,
vingarna som symbol för allt mellan universum och jorden,
stjärnorna är en symbol för de fyra väderstrecken och allt
levande på jorden. Dessa tre tillsammans symboliserar alltet.
Den
röda färgen valdes som symbol för folkets blodutgjutelse på
grund av allt lidande och alla förföljelser. Den gula färgen
symboliserar hoppet om eget land. Man bytte ut solen mot den
heliga flamman på grund av att dyrkan av solen förekom i den
arameiska religionen och påminde om den hedna tiden.
Eldflamman
ersattes som symbol för det eviga ljuset och kristenheten.
Versionen med solen förekommer i den arameiska rörelsen som en
koppling till sina förfäder,
ARAMEERNA.
Vi
är stolta över att ha ett av världens äldsta namn, stolta över
att härstamma från gruppen som tillhör en av de första
civilisationerna som förekom i Tvåflodslandet, stolta över att
tala ett av världens äldsta språk som fortfarande är i bruk,
stolta över att våra landsområden kallas kulturens vagga och
civilisationens moder, stolta över att ha en av världens äldsta
historia. Vi var de första som kom och de sista som skall lämna.
Vi
är arameerna-syrianerna som bär med stolthet upp den arameiska
flaggan och uttrycker med vår stolthet kärleken över att vara
dem vi är. Stolta är vi över att vara en av de första kristna på
jorden. Vi är arameerna-syrianerna som talar just det språk som
Herren Jesus Kristus talade.
Fån begynnelsen till tidens ände
leve det arameiska-syrianska folket.
|