Är Ninive fastan en oavbruten levande tradition?

Idag säger många av de arameer/syrianer som idag valt att benämna sig som assyrier följande:”Vi fastar Ninive fastan och detta bevisar att vi är assyrier”.

Hur långt tillbaka i tiden man har hävdat detta? Svaret kan man finna skrivet hos den nestorianska Harvard historikern John Joseph och dennes bok ”The Modern Assyrians of the Middle East – encounters with western Christians missions archeologists & colonial powers”.

På sidan 26 kan man läsa följade om detta:

Arameiska föreningen i Göteborg lät översätta första kapitlet ur John Josephs bok till svenska under titeln ”Syrianer Araméer och Assyrier”. Där står det på sidan 39:

”Emhardt och Lamsa misstolkade “Ninivelatanian” (Ba’uta D-Ninwaye) och förstod den som en uteslutande nestoriansk företeelse som skedde som en tacksägelse “för förfädernas frälsning”. Samma misstag begick och flertalet assyriska nationalister efter Emhart och Lamsa. De frånsåg helt Bibelns berättelse om Jona och dess mycket stora teologiska och historiska signifikans i såväl judisk som kristen tradition ”[91]

Fotnot:

[91] William C. Emhardt och George M. Lamsa, The Oldest Christian People (New York, 1926; i nytryck av AMS Press 1970), s. 22. Enligt författarna förhöll det sig så att “Abraham var assyrier” och arameiskan “är inte bara det språk som Kristus talade, utan som även Gud talade till Adam”

Alltså går de assyriska nationalisternas nuvarande uttalande om denna fasta tillbaka till minst 1920-talet till den pro-assyriska nestorianen George M Lamsa.

George M Lamsa

Lamsa - till skillnad från majoriteten av de öst-syriska nestorianerna som är ”pro-assyriska” och de individer bland syrisk ortodoxa idag som är pro-assyriska av sig - visste till att börja med att det språk han läste och skrev på var arameiska, (vilken han benämner Aramaic (arameiska) enligt den radio intervju som finns tillgängliga med honom på Internet)

http://www.noohra.com/Index.pl?mm/Lamsa_intro_10mins

Till att börja med så, skrev Emhart & Lamsa en bok – The Oldest Christian People, 1926 och som som i sin tur trycktes på nytt 1970 (som jag visar i John Josephs fotnot)– i denna bok går de emot den bibliska traditionen om ”Abraham den vandrande aramen” och hävdar att ”Abraham var en assyrier” (detta är fel och har ingen grund).

När instiftades denna fasta i kyrkorna och varför

En del av dessa pro-assyriska individer går så långt, att de hävdar att de forna assyrierna ska ha firat denna fasta oavbrutet från profeten Jonas dagar fram till idag. Men detta påstående har varken de eller forskarna några faktaunderlag för att kunna bevisa.

Till att börja med måste vi tillbaka i tiden och till den påstådda tiden då Jona ska levt. Jona sägs enligt berättelsen vara ”son till Amittaj” och denna ska i sin tur vara en samtida till kung Jerobeam II (833-793 f.kr) av nordriket Israel i dess huvudstad Samaria. Han regerade i drygt 40 år runt 800 f.kr och var även en samtida med profeten Amos. Enligt Amos 1:1 ska Jerobeam II vara en samtida med kung Ussia i sydriket Juda (med Jerusalem som huvudstad).

Jerobeams regeringstid var den tid då förutom profeterna Jona och Amos även profeterna Hosea och Joels tid. Alla dessa profeter fördömde materialismen och själviskheten hos Israels kungliga elit under sin tid.  Jerobeam ska ha ”gjort vad som var ont i Herrens ögon”. Han förtryckte nämligen de fattiga och fortsatte att stödja kultcentra i städerna Dan och Bethel i opposition till templet i Jerusalem.

Det råder dock oenighet mellan forskare rörande datumet för hans regeringstid. William Foxwell Albright daterade hans regeringstid till 786-746 f.kr. medan Edwin R. Thiele skrev att han var en medregent till Joash 793 - 782 f.kr och regerade senare ensam 782-753 f.kr.

I Jona bok nämns tyvärr inte den assyriska kungens namn. Det står enbart ”kungen av Ninive”. De forskare som har försökt bevisa att denna bok skildrar en historisk händelse försökte lista ut vilken assyrisk kung det ska ha rört sig om som en samtida till Jerobeam II. Man kom fram till att det ska ha varit Shamshi Adad V (824-811 f.kr) eller Adad-Nirari III (811-783 f.kr) eftersom de båda passar in i tidsramen 833-793 f.kr (vilket var den levnadstid som Jerobeam II ska ha levt under). Samtidigt hart andra forskare gått in i själva grundtexten och hävdar att termen kung på arameiska (melek) ska snarare tolkas som guvernör snarare än kung. Och sen att i assyriska kilskrifttexterna så kunde Ninive både vara ”staden Ninive” och ibland ”provincen Ninive”.(för mer info om detta läs källorna nedan).

Bokens genre är omdebatterad och det finns olika förslag: Historisk skildring, novell, liknelse, allegori, undervisande berättelse mm. Boken är unik eftersom det i stor utsträckning är en berättelse om en profet, snarare än profetutsagor. Författaren verkar hämta inspiration från gammaltestamentlig vishetslitteratur och använder sig gärna av överdrifter. Exempel på överdrifter kan hittas i bokens början:

Herren sänder en stark vind. Sjömännens fruktan är stor. Fisken är stor. Jonas missnöje är stort. Ninive är en stor stad. Till detta kan även valet av staden som profeten flyr till att tillhöra (Tarsis/Tarshish). Denna stad var den kända världens västligaste utpost, och Ninive låg i sin tur i öst. Detta ses som ett stilmedel som författaren har använt.

Ett annat drag som kan tyda på att berättelsens form är av skönlitterärt drag är hur djuren ges en särskild plats. Jona sväljs av en fisk (på arameiska/syriska ”Qitos” som är ett grekisk låneord). Fastan i Ninive omfattar även djuren (jon 3:7) och till den stora folkmängden i Ninive nämns det att det dessutom finns många djur. (Jon 4:11)

Om Jona berättelse skulle vara en historisk händelse så borde åtminstone assyriologerna ha upptäckt någon lertavla som liknar den bibliska berättelsen eller åtminstone bekräftat Jona eller en liknande figurs besök i Ninive. Men det finns tyvärr ingen sådan berättelse utanför Bibeln.

Hursomhelst oavsett om den är en historisk händelse eller inte, så bevisar den varken att de forna assyrierna fortsatte att hålla denna fasta 1 gång varje år – vilket är fallet i modern tid - dvs att det blev en folklig kontinuerlig tradition  - då hade assyriologerna åtminstone nämnt sådana källor - och de tidigaste källorna inom de syriska kyrkornas litteratur nämner inte någon ”Ninive fasta” förrän mycket senare i historien. Ninive fastan existerade tex inte under Mor Afrems tid (306-373 e.kr). Mor Afrem kommenterade enbart Jonas bok i sina exegetiska texter.

På SOKUs hemsida http://www.soku.org/talmide/jona.asp kan man läsa följande om när den infördes i den syrisk ortodoxa kyrkan:

”Fastan blev officiell under Maphirian Mor Marutha av Taghrits [Tikrit, i Irak] tid, han avled år 649 och någon gång innan dess blev den officiell.

Maphirian [Maferyono] Marutha ville införa denna fasta för att han såg att människor syndade mycket och han tänkte att genom denna fasta kanske han kunde föra tillbaka dem från synden. Bar Hebreus (d.1286) skriver att både den armeniska och koptiska kyrkan har tagit efter oss när det gäller denna fasta. Vi känner inte till exakt när den armeniska kyrkan tog till sig detta men vad gäller den koptiska vet vi att de tog till sig denna fasta under Anba Abrahams [bar Zar’o] tid som var den 62:a patriarken över Alexandria. Även om han var patriark över Alexandria så hade han Syrisk Ortodoxt ursprung och därför införde han denna fasta i kyrkan (OBS Kopterna har haft 4 patriarker med syrisk ortodoxt ursprung).”

I Hugoye (Journal of Syriac Studies) sprids det också ljus över detta ämne i artikeln ”Syriac and Coptic relations beyond dogmatic rhethoric”, som skrevs av Louis Farag

http://syrcom.cua.edu/Hugoye/Vol11No1/HV11N1Farag.html

Om Anba Abraham bar Zar’o skrev Louis Farag:

“The most famous of the three Syriac popes is Pope Abraam, 62^nd Pope of Alexandria (d. 970).⁴⁴ He was commonly known as Ibn-Zar’a Al-Suriany, or Abraam bar Zar’a among the Syrians……”

”Pope Abraam added more than the three days of fast in commemoration of the Miracle of moving the Muqataam Mountain; he also added the fast of Jonah. The Copts observed the fast of the Week of Hercules, but not the Syrians.45 When Pope Abraam was elected, he observed this fast on the condition that the Copts would participate in the Syrian fast of Jonah. The Copts agreed because they admired his piety.46 It was agreed that the Copts would observe this three-day fast fifteen days prior to the Great Lent following the strict dietary rules of the Great Lent.47 These additional ascetic observances that the Copts follow are credited to Pope Abraam’s piety. It is a piety beyond dogmatic rhetoric.48”

I fotnot 47 i står det : “The Copts observe the strictest fast during the Great Lent and Fridays and Wednesdays and the Fast of Jonah. No animal products are eaten during that time, not even fish”

Skillnaden mellan syrisk ortodoxa kyrkans fall och den koptiska ortodoxa kyrkan - vad gäller Ninive fastan - är att vi avstår från mat helt och hållet i tre dagar, medans kopterna avstår från allt som kommer från djuren och även fisk. När det gäller vanlig syrisk ortodox fasta – varje onsdag och fredag - så avstår man från kött och mejeriprodukter. Medan man kan äta fisk och skaldjur som lever under vatten.

I fotnot 48 står det:

“Six centuries later, in AD 1587, Pope Gabriel VIII, Pope 97 of Alexandria, was ordained to the See of St. Mark. He ordered that the Copts were not to fast the Fast of Jonah, but after his death, this decree was reverted, and the fast is still practiced to this day.[…]. See O.H.E. Burmester, History of the Patriarchs of the Egyptian Church Known as the History of the Holy Church, by Sawirus Ibn Al-Mukaffa Bishop of Al- Ashmunin, (AD 849-880), Vol. III Part III, (Le Caire: Publications de la Société d’ Archéologie Copte, 1970), 159”

John Joseph skriver vidare:

“While the Assyrians are associated in the Old Testament with war and violence, they are also remembered there as a special people. One of the books of the Old Testament, albeit a brief one, is wholly devoted to the Assyrians: the story of Jonah, one of the great favorites of the Bible. God bids Jonah to journey on a special mission to the capital of the Assyrians, Nineveh.  Through the mouth of Jonah, God warned the Assyrians that should they not give up their wicked ways, “in forty days Nineveh will be overthrown.”  The Ninevites “took to heart this warning from God; they declared a public fast, and high and low alike put on sackcloth.”  God then “relented and did not inflict on them the punishment he had threatened.”[15]

The book of Jonah seems to have captured the imagination of Christian readers, artists, and poets throughout the ages.  During the Christian period, over 700 years after the fall of Nineveh and of the Assyrian empire, the story of Jonah became one of the favorites of the church fathers, its theme being the divine pardon for repentant sinners. God’s universal love and mercy extend to all men, even to the [ancient] Assyrians. Jesus, a Jew well familiar with the Hebrew Bible, referred to the ancient story; he used the Assyrians of Nineveh as a model for the Jews of his day, whom he reproached for their unwillingness to repent.  “The men of Nineveh,” Jesus told his listeners, “will appear in court when this generation [of Jews] is on trial, and ensure its condemnation, for they repented at the preaching of Jonah, and what is here is greater than Jonah.”

 Tyvärr brukar vissa pro-assyriska personer missbruka dels Jona bok och Ninive fastan till sin fördel och dels brukar de även missbruka stycket i Nya testamentet som handlar om ”Jona tecknet”

Jona-tecknet

”[38] Sedan sade några skriftlärda och fariséer till honom: "Mästare, vi vill se dig göra ett tecken." [39]Han svarade: "Detta onda och trolösa släkte kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jona-tecknet.[40] Ty liksom profeten Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter skall Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter. [41] Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som är förmer än Jona. [42] Söderns drottning skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo.”(Matteus 12:38-42)

Vad dessa ”personer” gör är, att de tar stycket ur sitt sammanhang istället för att läsa den i sitt sammanhang och fortsätter längre fram i texten. Jesus syftar här med termen ”Människosonen” på sig själv (han profeterar alltså om sig själv när det gäller uppståndelsen innan denna ens äger rum). Han ville även bevisa att skillnaden mellan Honom och Salomo var att Salomo drev ut demoner med hjälp av Beelsebub (en viss demonernas fader) till skillnad från Honom som driver ut demoner med sin gudomliga kraft.

Det fanns en gång när Jesus botade en demonbesatt man i staden Genesaret och anklagades för att driva ut onda andar med hjälp av Beelsebub.

Efter Jona nämnde Jesus Salomo ”Söderns drottning skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo.”

Återigen syftar Jesus på sig själv men samtidigt säger Jesus ”men här finns något som är förmer än Salomo.”

 Varför sa Han just Salomo? Varför inte kung David?

 Innan detta hände cirkulerade en berättelse bland judarna om att Salomo var vis och att han kunde driva ut demoner. Det var just därför som Jesus nämnde Salomo här i Matteus-evangeliet.

Det finns en bok där Salomo sägs ha drivit ut demoner. Denna bok heter Salomos testamente och är att en text som varken finns med i kristen eller judisk tradition idag. Den beskrev Solomo som en vis man som kunde driva ut onda andar och demoner.

Mer info om detta se dokumentären ”Banned from the Bible II”

http://www.youtube.com/watch?v=Zqi0bMJKkdU

Tillbaka till Matteusevangeliet:

”Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som är förmer än Jona”

(Matteus 12:41)

De vill alltså med detta citat bevisa att de forna assyrierna omvände sig från synden redan under Jonas tid och att de på så sätt har hållit fast vid Ninive fastan oavbrutet - skrattretande nog - från den tiden fram till våra dagar.

Slutet av denna vers ”men här finns något som är förmer än Jona” syftade Jesus självklart på sig själv.

John Joseph fortsätter:

“To Christians everywhere, the Assyrians of Nineveh became a model during the Lenten penance. The Roman Catholics read the third chapter of Jonah on Wednesday of the first week of Lent.  In the Greek Orthodox liturgy, the entire book of Jonah is read during Lent, while Anglicans and Lutherans read portions of it. During the afternoon service on Yom Kippur, the Jews read the book of Jonah because of its emphasis on God’s forgiveness after genuine repentance.[17]

The Eastern Christians, whether Armenians, Copts, Ethiopians, Jacobites [i.e Syriac Orthodox], or Nestorians, observe a pre-Lenten fast remembering the message of Jonah and what Jesus said of the Ninevites.  Locally, both Christians and Jews commemorated the event: Christians built a church where Jonah “had preached.”  The Jews of Mosul had the synagogue of Obadiah which, according to tradition, “Jonah built.”[18]” 

Alltså är det inte enbart vårt folk som håller Ninive fastan utan även Armenier, Kopter och Etiopier.

Då är frägan: Är dessa också assyrier pga av att de fastar Ninive fastan? Självklart inte. Man håller denna fasta pga av budskapet i berättelsen som handlar om syndernas förlåtelse efter biktande ånger och inte såsom Lamsa och assyriska nationalister efter hans tid hävdar och vill göra gällande.

Om nu hypotetiskt tänkt att om berättelsen om Jona skulle utspela sig i tex Alexandria eller Kairo istället för Ninive, skulle vi sådana fall kunna säga att vi är egyptier och härstammar från de egyptiska faraonerna? Då skulle den heta ”Kairo fastan” eller ”Alexandria fastan” Självklart skulle vi inte vara egyptier för det.

Det John Joseph utelämnat här är att även syrisk katolska och kaldeisk katolska kyrkan fastar denna fasta. Vissa har hävdat att även maroniter gjort det men jag har inte hittat bevis för det ännu. Kaldeisk katolska kyrkan är en utbrytarkyrka ur Österns kyrka (som den hette under 1500-talet) och det är därför självklart att de fastar den.

       Österns assyriska kyrka                     Gamla Österns kyrka

       Mar Khananya IV Dinkha                          Mar Addai II

Nestorianerna är indelade i två separata kyrkoorganisationer sedan 1968. Dessa är Österns kyrka (det assyriska namnet hade inte inkluderats i titeln förränn 1976) och Gamla Österns kyrka.

Österns assyriska kyrkas patriark är Mar Khananya IV Dinkha (i Chicago) medan Gamla Österns kyrkas patriark är Mar Addai II (i Bagdad). Båda kyrkorna fastar Nineve fastan idag.

Nestorianerna har liksom den syrisk ortodoxa kyrkan inte heller haft denna fasta sedan ”apostolistiska tider” eller ens innan kristendomens födelse. Svaret på när den infördes hos nestorianerna i Österns kyrka finns att hitta i den syrisk ortodoxa patriarken Mor Mikhoel Rabos (1126-1199) Historiekrönika, på sidorna 847-848 (OBS sidorna är enligt Gabriel Yalgins 2006 års upplaga) där han angav namnen på nestorianernas katholikoser. Bland dessa nämns Mar Isho’yahb som införde fastan i kyrkans kalender. Följande står att läsa om honom på arameiska (syriska).

ܬܘܒ ܟܬܒܝܢܢ ܫܡܗ̈ܐ ܕܩܬܘܠܝܩ̈ܐ ܢܣܛܘܪ̈ܝܢܘ

…..

ܝ ܫܡܗܒ (ܝܫܘܥܝܗܒ): ܫܢܝ̈ܐ ܝܗ̄. ܗܢܐ ܐܪܙܘܢܝܐ ܡܫܬܡܗ. ܘܟܕ ܐܨܠܚ: ܛܟܣ̈ܐ ܛܟܣ ܠܗܘܢ. ܘܐܫܬܕܪ ܐܝܙܓܕܐ ܡܢ ܟܣܪܘ ܡܠܟܐ ܕܦܪ̈ܣܝܐ ܠܘܬ ܡܘܪܝܩܝ ܡܠܟܐ ܕܝܘܢܝ̈ܐ ܘܗ̣ܘܐ ܒܙܒܢܗ ܫܒܛܐ ܕܪܘܓܙܐ ܒܒܝܬ ܓܪܡܝ ܘܦܩܕ ܘܐܬܛܟܣ ܨܘܡܐ ܕܢܝܢܘܐ ܬܠܬܐ ܝܘܡ̈ܬܐ. ܘܒܛܠ ܫܒܛܐ

(̣̄OBS Viktig notis: Österns kyrka har haft många namn genom historien, Öst-syriska kyrkan, Nestorianska kyrkan, Persiska kyrkan. Denna bytte namn från öst-syriska kyrkan 1976 till Österns assyriska kyrka,)

På hemsidan http://www.nestorian.org/nestorian_patriarchs.html kan man se listan på de nestorianska patriarkerna och bland de nämns denna katolikos-patriark av Seleukia-Ktesifon som hette Mar Yeshu’ yab (Isho’yahb I Arzunaya dvs från Arzun). Denna var nestoriansk katolikos-patriark mellan 581-595 under denna tid massakerade de sassanidiska perserna de kristna i Beth Garmai under den persiska kungen Khosrau II Parvez. Detta måste ha lett till att de kristna trodde att massakrerna och förföljelserna var Guds straff för deras synder, det var därför man beslöt att införa fastan. Man tänkte på Jona berättelse som handlar om ånger för syndernas förlåtelse.

För mer info om denna Isho’Yahb I Arzunaya klicka på länken nedan:

http://en.wikipedia.org/wiki/Ishoyahb_I

Det fanns en annan nestoriansk hemsida förutom Nestorian.org som hette www.cired.org (denna är tyvärr inte tillgänglig längre). Men i denna stod det istället att det var en annan person som införde Ninive fastan i Österns kyrka som hette Mar Sorisho I Garmqaya (Mor Sbar Yeshu’ I Garmqoyo) dvs från Beth Garmai (596 – 604). Denna var efterträdare till den förra. Detta är alltså fel vilket jag har bevisat.

Samma sak skrev den pro-assyriska nestorianen Yoel A Baaba i sin artikel ”We are Assyrians”. Han skrev den på den arameiska dialekten Sureth och översattes i sin tur till engelska av en annan nestorian Odisho Malko Gewargis. Yoel trodde också att det var Mar Sabr Isho som införde fastan.

Han skrev följande på sidan 86 och 87:

”After the disaster inflicted by the Persian king, Shapur II, the Church of the East grew stronger in Assyria. Some metropolitans and patriarchs called themselves Assyrians, and the bishop’s seat in Nineveh as the Nineveh Episcopacy and Metropolitan of Assyria. One of them was bishop Mar Sabr-isho, (later became patriarch Catholicos in the year 596) who instituted the fasting and the ritual of the Ninevites Rogation.”

Det är sant att termen Atur/Othur och aturaye/othuroye förekommer i den arameiska litteraturen men detta var rent geografiskt och inte etnisk. Den användes i titlar för ett säte för biskopar, metropoliter etc.

Exempel på sådana nestorianska patriarker var:

Mar Mari Aturaya patriark mellan 967 – 1000 och Mar Odisho II (Bar Ars) Aturaya 1072 - 1090

Dessa var från Mosul därmed titeln Aturaya.

Termen Mosul och Othur var synonymer enligt den arameisk-språkiga litterära traditionen vilken man kan läsa utläsa från bla Mor Elioys syrisk ortodoxa kyrka i Beth Qustan i Tur Abdin där inskriptionen nämner 1800-tals patriarken Petrus IV ”Mawseloyo awkith othuroyo” (Mosulbo dvs othuroyo) och många andra källor. Detta bevisar inte att de som levde där såg sig själva som etniska assyrier.

Yoel fortsätter vidare:

”Afterwards, Monk Yaqqira compiled the hymns of rogation from the writings of Mar Narsai and Mar Aprim. In these passages that are read yearly in the Assyrian, Chaldean and Jacobite churches, especially those relating to Mar Aprim, the reader will see a new imprint that is seldom seen in the writings of this man. In the hymns of rogation there is great praise and exaltation for the Assyrians and their kings, their clergy and their judges and obvious downgrading of the prophets, clergy, kings and the elders of Israel. Thus one can say that Mar Sabhrisho, and monk Yaqqira and patriarch Ishoyabh were Assyrians filled with national pride. These men added more than two hundred pages in the “Book of  Khudra” [Kthawa d-Khudra/Book of Union] to preserve that ancient Assyrian event as a rite never to be forgotten in all churches. “

Yoel överdriver extremt mycket här, när det gäller Mar Sabrisho, munken Yaqqira och den nestorianska patriarken Isho’yahb och att dessa skulle vara ”stolta över sin assyriska nationalitet”. Han misstolkar helt enkelt deras texter. Frågan är ändå hur mycket av materialet som är skriver av de själva och hur mycket som är tillskrivet under deras pseudonymer?

Dessutom läser inte syrisk ortodoxa kyrkans präster något av dessa texter som Yoel hävdade under fasteperioden. Man måste tänka på att en hel del tillägg har gjorts i Österns kyrkas liturgi i syfte att väcka assyriska nationalistiska känslor hos de ”troende”. Deras nuvarande patriark Mar Khananya IV Dinkha som har sitt säte i Chicago är den ansvariga för kyrkans namnskifte från titeln Öst-syriska kyrkan till Österns assyriska kyrka 1976.

Majoriteten av liturgin är på kthobonoyo – vilken nestorianerna kallar Lishana Aramaya, Lishana Atiqa/Sepraya - medan de tillägg som gjorts är på arameiska taldialekten Sureth Swadaya (som har en litterär tradition tillbaka till slutet av 1500-talet och början av 1600-talet)

(Den Dolda Pärlan Vol. III: Vid tvåtusenårsskiftet det syrisk ortodoxa vittnet, sid 132-136)

Yoel skrev vidare:

“One of these hymns that the Assyrians have sung yearly from those times to the present is the patriotic hymn that we see in the second article of Tuesday on the language of the Assyrian king as he addresses his forces: [38]

Yoels källa bär den latinska titeln:

Breviarium, IUXSTA, Ritum Syrorum Orientalium ID Est Chaldaeorum, A Pentecoste AD Dedicationem. Apud S. Congregationem “Pro Ecclesia Orientali, Romae, 1938.

Hur vet man att denna är skriven under den hävdade tiden och inte är tillskriven de av assyriska nationalister som lever i modern tid och skrev dessa texter på talspråket sureth i syfte att väcka nationalistiska känslor hos de troende bland nestorianerna? Yoel ger oss ingen information om när denna skrevs? Eller Vilken bok den finns i? eller ens om den var på Edessensk Arameiska (kthobonoyo) eller på sureth? eller på akkadisk kilskrift?

Om den är i ”Book of Union” (Khtawa d-Khudra/Kthobo d-Hudro) och är skriven på talspråket istället för kthobonoyo, ja då är den inte det inte ett autentiskt verk från 500-talet – vilket Yoel vill att hans läsare ska tro utan ett modern verk.

Återigen så skrevs inte sureth först förrän slutet på 1500-talet och början på 1600-talet. Är den på kthobonoyo är det en helt annan femma.

Slusats

Jag har i denna artikel skrivit om Ninive fastan är en kontinuerlig fasta från assyriska rikets tid dvs från profeten Jonas dagar fram till våra dagar eller om den instiftats av kyrkofäder i ett senare datum.

Faktum är att Ninive fastan inte alls hållits kontinuerligt sedan hedniska tider fram till våra dagar – vilket assyriska nationalister vill göra gällande idag– utan; den instiftades i den syrisk ortodoxa kyrkan av Mar Marutha av Taghrit (Tikrit) (d. 649 e.kr), och av nestorianen Mar Yeshu’Yahb under 500-talet e.kr.

Det var pga av att folket massakrerades och man trodde att detta var Guds straff för synderna man hade begått under den persiska sassanidiska perioden under kung Khosrau II Parvez tid som förföljde de kristna.

Fastan instiftades inte i kyrkorna pga av den orsak som nestorianen George Lamsa ville göra göra gällande på 1920-talet dvs “för [de assyriska] förfädernas frälsning”.

Jag har även bevisat att kopter, armenier, etiopier håller denna fasta. Så kort och gott kan man säga att man inte kan använda Ninive fastan som ett argument i namnkonflikten för att bevisa att araméerna/syrianerna är assyrier.

Visst fastan är associerad med den assyriska staden Ninive. Staden fungerade enbart som en en avbild för ett syndarnäste enligt författaren till Jona boken i Gamla Testamentet.

Frågan är åter igen: om nu berättelsen hade utspelat sig i tex någon egyptisk stad såsom Kairo eller Alexandria istället för Ninive, skulle vi därmed kunna säga att vi är egyptier baserat på att fastan associeras med dessa egyptiska städers namn? Själklart inte. Eller om fastan skulle associeras med den etiopiska staden Aksum, eller staden Yerevan skulle vi däremd kunna säga att vi är etiopíer eller armenier ? självklart inte.

Man fastar Ninive fastan pga av dess teologiska budskap och inte pga av att vi skulle vara eller härstamma från de forna assyrierna.

----------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om forskning kring Jona i följande länkar:

·         Paul Ferguson - Who was the ”king of Nineveh”in Jonah 3:6

http://www.tyndalehouse.com/tynbul/library/TynBull_1996_47_2_05_Ferguson_KingOfNinevehJonah3.pdf

·         Paul J.N. Lawrence - Assyrian nobles and the book of Jonah

http://www.tyndalehouse.com/tynbul/library/TynBull_1986_37_06_Lawrence_AssyrianNobles_Jonah.pdf

·         Ashley L Camp -  Jonah 3:1-4:11

http://members.cox.net/theoutlet/Jonah%203.1%20-%204.11.pdf

·         Old Testament Survey Jonah

http://theopenword.org/ots/32_jonah.pdf

·         Jonah

http://wrs.edu/Materials_for_Web_Site/Courses/OT_Prophetic_Literature/Lensch--Ch_1_Jonah.pdf

 Al Maxey - The Minor Prophets

http://www.zianet.com/maxey/Proph8.htm

Introductory Notes – The book of Jonah

http://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=20&ved=0CFsQFjAJOAo&url=http%3A%2F%2F

www.believersinjesus.net%2Fuploads%2F2%2F3%2F3%2F2%2F2332395%2

Fintroductory_notes_-_jonah.doc&ei=Q5RGTcDGIo35sga_s_XKDg&usg=AFQjCNHIhagBlp5QA6eAeWBXRiMOu2pREQ

Jonah – the swallowed prophet

http://www.lcmspastor.com/files/Jonah%20Bible%20Study.pdf

http://books.google.se/books?id=79wj2hj4wKUC&printsec=frontcover&dq=the+moderns+assyrians+of+the+middle+east+-+john+joseph&source=bl&ots=vuIayaLIzI&sig=pIp7icOqf4wknaOKmGm1I2hzo9E&hl=sv&ei=9jxFTaqQC8jMswao7Oj

BDg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CCIQ6AEwAQ#v=onepage&q&f=false