|
KONSTUTSTÄLLNING
"Den arameiska epoken"
Följande utställning är en
tillbakablick på syrianernas gamla historia före Kristifödelse och består
av 28 målningar av arkeologiska fynd som finns bevarade på museum i olika
länder i världen. De flesta av dessa fynd eller artefakter är från
800-talet f Kr och är av sten och basaltplattor som man målat av. De
flesta av dessa fynd härstammar från de arameiska kungadömena Sam´al (Zinjirli
i Turkiet) och Guzana (Tell Halaf i Syrien). Plattorna från Sam´al
upptäcktes under första världskriget och finns bevarade på Berlinmuseet.
Få fynd är bevarade från araméernas tid på grund
av att de förstörts av flera stormakter som härskat i området vid olika
tidsperioder. Araméerna skall också ha förstört en del av dessa då de
antog kristenheten tidigt som sann religion. Dem ansåg att dessa
historiska monoment ständigt påminner de om den hedniska tiden.
Tavlorna är målade med en mycket gammal
teknik som tillämpades av de gamla egyptierna. Man skissar motivet på
duken först, sen lägger man till färgen slätt och heltäckande, tre
strykningar vått på torr. Bakgrunden tillkommer alltid sist beroende på de
kulörer man använt på motivet.
Samma teknik tillämpades i Mellanöstern på
sten. Man ingraverade motivet med olika spetsiga verktyg. En stor
bildhuggarkonst blomstrade hos araméerna i Norrasyrien och Mesopotamien
under 800- och 700-talet f Kr. Detta konstyrke behärskas fortfarande av
den äldre generationens syrianer. Den håller på att försvinna bland
folkgruppen på grund av att konstyrket lärs inte ut.
Nästan hälften av dessa tavlor är målade på
allmogefärg, rätt passande för tillämpad teknik, där ljus och skugga är av
mindre betydelse. Man tillämpar många olika kulörer på varje motiv.
Resterande tavlor är målade på akryl med samma gamla teknik. Kulören röd i
olika nyanser förekommer ofta i dessa motiv, vilken symboliserade höghet i
Mellanösterns forntida värld.
De semitiska fenicierna upptäckte en nyans av
rödfärg (rödviolett) som tillverkades ur purpur-snäckans skal. Snäckan
avsöndrade en saft efter den var död, av denna saft tillverkade man
violettfärgen. Saftens tjocklek och hur länge den utsattes för solljuset
kunde färgen gradvis variera från rosa till mörkviolett. Man färgade
mantlar i denna sällsynta färg. En populär och dyrbar köpvara bland
högheter i Mellanöstern på den tiden.
De gamla egyptierna
använde färgämnen från krossade stenar och mineraler. Dessa blandades med
äggvita och arabicum. Färgerna blev aldrig matta, de behöll sin klara
glans oförändrad. Tavlorna med allmogefärg är målade exakt på samma sätt.
Man har strukit med lack ovanpå som är lämpade för dessa färger för att
inte bli mattade.
FÖREDRAG
Föredraget handlar om viktiga
händelser i araméernas historia. Den innehåller de politiska förhållandena
till grannländerna, folkvandringen, religion, statsbildning, handeln och
språket. Man kommer även att ta upp de olika benämningar som syrianerna
haft genom årtusendena, dess ursprung och orsak.
Syftet med föreläsningen är att öka kunskapen
för allmänheten om syrianernas kultur, och belysa om deras långa historia
som sträcker sig längre än kristenheten. Samtidigt vill man lyfta fram
deras gamla historia och göra den känd för världen.
Syrianerna har en dold tidsperiod före
Kristifödelse och har hamnat i skymundan för omvärlden. Deras historia är
en viktigt pusselbit av Mellanöstern historia och har stor betydelse idag
för nutida forskare och historiker. En dokumentärfilm i tre delar med tre
volymer av verk som behandlar hela syrianernas historia från dess
begynnelse fram till dagens situation producerades 2001. En gömd
skattkista som legat i århundradena på bibliotekens och museers arkiv är
upptäckt.
Araméerna har under storhetstiden bidragit
med positiva insatser till eftervärlden, till exempel; de spred kunskapen
om alfabetisk skrivning till stora delar av världen. Deras språk
”arameiska” blev ett internationellt medel för diplomati och handeln under
forntiden. Med hög status härskade araméernas språk i Mellanöstern och
Medelhavsländerna i mer än ett tusende år med början av 800-talet f Kr.
Arameiska blev bäraren av idéer gemensamma för Främre Orienten och
Medelhavsfolken och var ett viktigt medel att finna sina tankar och
känslor på.
Araméerna härskade i stora delar i Orienten,
både politiskt, kulturellt, religiöst och språkligt. Dagens Syrien och
Irak med sydöstra Turkiet som utgjorde norra delen av nämnda länder
tillhörde ursprungligen det arameiska folket, det vill säga syrianer,
kaldéer och nestorianer.
Under första årtusendet och fram till början
av andra årtusendet efter Kristus framstod bland detta folk ett stort
antal framstående vetenskapsmän, teologer, historiker, författare,
tonsättare och hymndiktare som behärskade förutom sitt eget språk, även
grekiska och arabiska.
Dessa stora personligheter, om inte genier,
översatte förutom sina lysande syrianska verk, mängder av berömda verk
från grekiska till arabiska, därefter till västvärlden. De syrianska lärda
dök djupt i litteraturens väldiga hav och avslöjade den ena mysteriet
efter den andra. Biblioteken både i öst och väst berikades med otåliga och
oräkneliga stora verk av syrianerna.
För intresserade av syrianernas kultur och
historia är detta föredrag en vägledning och tillräckligt informations
ämne, medan för syrianerna innebär det att se sig själva i historien och
närma sig ett steg sin identitet. |
